Wrockeborg 15/10 – 2011

Det är få saker som ger mig så mycket glädje, energi och värme i hjärtat som ett HP-arrangemang. Möjligtvis är det det som gör att jag envisas med att lägga ner många pengar och många timmar på tågfärd tvärs över landet till vad det nu det är som kan tänkas vara på gång denna gång i Harry Potters anda. Denna gång bar det av till Göteborg.

Efter 12 timmars nattågsfärd från Östersund möttes jag på Göteborgs centralstation av några vänner. Skönt. Jag blir alltid så nervös när jag är i en ny stad, skulle säkert fått ångest för att jag inte fattat hur man skulle betala på spårvagnen och så vidare annars. Och så fick man ju sig en liten city tour dessutom och såg lite fina delar av staden, bland annat Haga som är lite Gamla stan-aktigt. Såg en skylt som det stod “Gamlestaden” på, men tydligen ska det vara rätt fult där vilket gör många turister besvikna då de tror att det kommer vara Gamla stan i Stockholm-isch. Synd för dem.

Efter fyra någon gång anlände resten som skulle bli slussade från centralen till lokalen där vi skulle hålla till. Kramkalas, folk hälsade på folk som de träffat tidigare men även på nya bekanstskaper. Stämningen var på topp. Efter ett litet tag när alla hade kommit i ordning och alla som skulle sova över installerat sig i sovsalen drog den öppna scenen igång, ett riktigt bra inslag av den anledningen att det fanns utrymme för fler band att uppträda och även för de som kanske bara hade någon enstaka låt på lager men som ändå ville prova på att uppträda. Jag inledde med att organisera en gemensam Mysterious Ticking Noise-session. Stämningen krävde det helt enkelt. Fortsatte därefter spela mina tre inövade låtar. Publiken var så entusiastisk och det var riktigt roligt att spela.

Angelica med fin hemmagjord Dumbledore!

Därefter följde lite allsång, lite charader, någon spelade en snutt av soundtracket till pt. 2 på gitarr, Rape Snape Escape uppträdde med sin charmiga låt Fruktlåten. Sist men inte minst uppträdde Sylvia Battcock från Glasgow som the Pumpkin Pasties. Hon är otroligt begåvad både musikaliskt och rent textmässigt. Vi bjöds på charmiga och roliga låtar som shippade Aragog och Basilisken och som berättade om hur det är att vara ny på Hogwarts och ständigt gå vilse. En låt var dock mer känslomässig, Even Privet Drive, och jag tror inte att jag var den enda som var nära tårarna när den spelades upp.

Rape Snape Escape

DH pt 2 soundtrack

The Pumpkin Pasties

 

 

 

Senare på kvällen började spelningen på stora scenen. Det var cirka 90 betalande gäster som var på konserten och det kändes fantastiskt. Först ut var Romilda Vane and the Chocolate Cauldrons. En bra start med låtar i omväxlande tempo men med samtliga innehållande Amy Snows härliga stämma.

Efter det var det Solitary Snape som var lika awesome:a som vanligt. Det enda som skilde denna Solitary Snape-spelning från andra var att de testade på ett mer synthigt sound, kanske berodde detta på att deras ordinarie gitarrist var i Kina men jag gillar’t! Dessutom spelade de min favoritlåt En Bra Dag.

Solitary Snape

Näst på tur var Lockharts Beundrarpost som med sina humoristiska och klockrena sånger om Gyllenroy Lockhart nog fick oss alla att skratta samtidigt som vi dansade oss svettiga till Livin La Vida Lockhart. Helt underbart faktiskt.

Dödsrelikerna, som blivit mångas favoritband sedan deras framträdande på Quidditch-SM i somras, var awesome som alltid. Humoristiska, teatraliska inslag på scenen kombinerat med fina texter och mysig akustisk gitarr ger dem en charm utan dess like och man får bara lust att kräla upp på scenen och ge dem alla en stor kram för att de är så bra!

Dödsrelikerna

Sist ut var brittiska Siriusly Hazza P. De hade väldigt fräsiga scenkläder, typ galaklänning och fjäderboa! Dessutom visade det sig att mikrofonerna var rosa av läppstift efter deras framträdande. Jag kommer inte ihåg så mycket av den konserten eftersom jag hade helt slut på energi efter de första framträdandena. Men jag vet att jag blev imponerad av deras publikkontakt och så vet jag att de spelade en låt om en snubbe som hamnat i koma och som sedan vaknat upp och trodde att han var Harry Potter som var rätt charmig. De är säkert mycket bättre om man har ork kvar till att dansa och skrika. Dessutom sålde de en regnbågsrosett bland deras merch som jag köpte. It was awesome.

Siriusly Hazza P

Efteråt var det som på de flesta HP-arrangemang. Många sitter uppe halva natten och pratar om allt mellan himmel och jord och har det allmänt awesome. Själv gick jag och lade mig tidigt för att jag var så utmattad av allt. Men det var en underbart bra konsert, bra arrangerat och jag hoppas på att se en repris på Wrockeborg nästa år.

/Moa